Fortfarande Àr det mÄnga som undrar över skillnaderna mellan sparformerna
Investeringssparkonto (ISK) och
KapitalförsÀkring (KF).
Jag har skrivit om detta
förut men tÀnkte dela med mig av min kunskap i Àmnet med ytterligare ett inlÀgg.
Till att börja med bör man vÀlja ett bolag som har bra villkor för sparprodukter. Det man bör titta pÄ frÀmst Àr:
- Fondutbud
- Courtage
- Avgiftsstruktur (inga eller lÄga skalavgifter)
- Minimal inlÄsning
DÄ detta inlÀgg kommer att bli av det lÀngre slaget sÄ tar vi min slutsats och snabbguide hÀr för de som vill ett snabbt svar:
- AllmÀnt lÄngsiktigt sparande
- Alternativt pensionssparande
- Spara Ă„t barn
- KapitalförsÀkring (i ditt namn med barnen som förmÄnstagare)
- Sparande i utlÀndska utdelningsaktier
Avanzas sparekonom Claes Hemberg förordar ISK, ISK och ISK trots att KF har identisk prislista och vissa fördelar beroende pÄ sammanhanget. Förmodligen beror det dels pÄ att ISK Àr hans "baby" dÄ han var starkt bidragande till att produkten till slut blev möjlig (och det ska han ha cred för) samt att han med gott uppsÄt inte vill att sparare vÀljer lÄsta och dyra KF hos andra aktörer.
Men som alltid sÄ "beror det pÄ" vilken som passar bÀst av de tvÄ sparformerna.
Vi börja med en enkel översikt för de viktigaste egenskaperna:
| Investeringssparkonto | KapitalförsÀkring |
Schablonskatt | 0,27% 2015, 0,38% 2016 | 0,27% 2015, 0,38% 2016 |
Riskavgift | Saknas | nÄgra kr / Är |
Utbetalningar | PÄ begÀran | Periodiska/PÄ begÀran |
Deklaration | Ja, schablonskatt+utl. kÀllskatt | Nej |
Skattedebitering | Via deklarationen | Debiteras kapitalet |
Placeringsmöjligheter | Utvalda listor | Som ISK fast lite fler listor |
IPO:s | Enstaka beroende pÄ typ | De flesta |
UtlÀndsk kÀllskatt | BegrÀnsad Äterföring | 100% Äterföring efter 2-3 Är |
FörmÄnstagare | Dödsboet | Valfri |
Flyttbar | Ja, mot avgift | Nej, sÀlja allt + helÄterköp |
RöstrÀtt aktier | Ja | Nej |
Kapitalskydd | Som vanlig depÄ | Innehaven i försÀkringsbolag |
Punkterna ovan förtjÀnar lite fördjupning sÄ den tar vi hÀr:
Schablonskatt, deklaration och skattedebitering
BÀgge sparformerna schablonbeskattas, det vill sÀga oavsett realiserad vinst berÀknas en Ärlig skatt baserat pÄ insÀttningar och vÀrdet vid olika mÀtpunkter i kombination med
statslÄnerÀntan (slr) den sista november. Jag har tidigare skrivit ett helt dedikerat
inlÀgg om detta med detaljerade exempel.
Min slutsats Àr att i praktiken Àr skatten likartad över tiden (gÄr att testa i min
sparkalkylator) om man inte anvÀnder extremvÀrden.
I skrivande stund Àr en
skattehöjning pÄ vÀg att klubbas i riksdagen och givet att inget hindrar den sÄ ser formeln för skatten ut sÄ hÀr:
SkatteberÀkningsunderlaget * 30% * Max (1,25%, statslÄnerÀntan + 0,75%)
PÄ ren svenska innebÀr det ett golv för schablonrÀntan pÄ 1,25% och om högre statslÄnerÀnta Àn 0,5% ett tillÀgg pÄ 0,75%.
SkatteberÀkningsunderlaget baseras som sagt pÄ insÀttningar under Äret som olika mÀtpunkter för vÀrdet.
SjÀlva debiteringen av skatten skiljer sig lite Ät, ISK deklareras i avsnittet Kapitalinkomster vilket medför fördelen att man i praktiken aldrig behöver sÀlja nÄgot vÀrdepapper för att tÀcka skatten.
För KF debiteras skatten direkt i depÄn, för Nordnet Ärsvis i efterskott och för Avanza kvartalsvis i efterskott exempelvis. Detta innebÀr att man mÄste se till att det finns likvida medel i depÄn vid debiteringstillfÀllet. En fördel dÀremot Àr att man inte behöver deklarera nÄgot, vilket kan vara en smidigt om man sparar Ät barn exempelvis.
VÀrt att nÀmna Àr att en av det största fördelarna med schablonbeskattade sparprodukter Àr att man inte behöver deklarera sina transaktioner och att det inte finns nÄgon reavinstskatt. Detta medför Àven en nackdel om att man inte kan kvitta sina förluster.
Slutligen sÄ kan man ha som tumregel att man bör övertrÀffa statslÄnerÀntan+0,75% för att ISK/KF ska löna sig jÀmfört med fritt sparande. Detta medför att man inte bör ha fÄr stor andel lÄgavkastande rÀntefonder eller liknande. Vidare eftersom insÀttningar beskattas sÄ Àr det inte lÀmpligt att ha ISK/KF som transaktionskonto utan det Àr lÄngsiktig placeringshorisont som gÀller. För den som vill veta mera om vilka sparformer man bör vÀlja beroende pÄ innehavstyp sÄ rekommenderas mitt inlÀgg
Olika Àgg i olika korgar.
Placeringsmöjligheter och IPO:s
ISK har utvalda listor som Àr möjliga att handla pÄ och dessa rÀcker ofta för de allra flesta sparbehoven. KF har nÄgra fler listor utöver ISK:s, frÀmst kanske i USA (OTC-noterade aktier bland annat).
För att delta i en IPO (nyintroduktion) i en ISK sÄ krÀvs det att det Àr nyemitterade aktier som ingÄr i introduktionen vilket sÀllan Àr fallet. Denna begrÀnsning finns inte för KF vilket Àr en fördel givetvis och man kan vara med i nÀstan alla nyintroduktioner.
Utdelningar och KĂ€llskatt
Utdelningar frÄn bolag med svenskt huvudsÀte dras det ingen kÀllskatt pÄ vilket Àr en av de största fördelarna med schablonbeskattat sparande enligt min mening.
För utlÀndska utdelningar betalar man lite olika kÀllskatt beroende pÄ bolagets huvudsÀte. Exempelvis för amerikanska och kanadensiska bolag sÄ dras 15%.
Denna kÀllskatt kan man i ISK dra av i deklarationen upp till 500 kronor om man har underskott av kapital via rÀnteavdrag vilket gÀller de flesta. Detta innebÀr att skattefriheten för utdelningar tar slut efter 3 333 kr. Om man Àr saknar underskott av kapital (skuldfri) sÄ kan man kvitta hela kÀllskatten mot schablonskatten om den första understiger den sista (Tack
Petrusko för pÄpekande).
För KF sÄ begÀr försÀkringsbolaget avrÀkning mot skatteverket och om denne beviljas betalas kÀllskatten tillbaka i början av nÀstföljande Är. Exempelvis kÀllskatt för 2015 borde betalas tillbaka i början av 2017. GrundförutsÀttningen Àr att den totala kÀllskatten för försÀkringskollektivet inte fÄr överstiga totalen av debiterad schablonskatt. Nu med skattegolvet sÄ borde det inte vara nÄgot problem i praktiken att avrÀkningen beviljas.
Utbetalningar
Alla utbetalningar Àr skattefria vilket gör att dessa produkter Àr mer förutsÀgbara i vad man har och fÄr jÀmfört med privat- och tjÀnstepension.
BÄde för ISK och KF sÄ kan man göra uttag pÄ begÀran vilket Àr smidigt. KF kan ha en begrÀnsing pÄ ett minimibelopp som mÄste finnas kvar efter uttaget. Hos Nordnet Àr beloppet 1000 kr exempelvis.
Om man sparar till pension och sedan vill ha mÄnadsvisa utbetalningar automatiskt sÄ finns denna funktionalitet hos KF med inte för ISK. I teorin borde det gÄ att fÄ till för ISK med men tror inte nÄgon aktör har systemstöd för detta Ànnu.
FörmÄnstagare
VÀrdet pÄ en ISK tillfaller dödsboet i hÀndelse av död till skillnad mot KF dÀr man kan ange en eller flera förmÄnstagare. Det gÄr att vÀlja förmÄnstagare för ISK via testamente om sÄ önskas men det Àr lite krÄngligare enligt mig.
Att vÀlja förmÄnstagare Àr en fördel om man vill öronmÀrka sparandet, till exempel Ät ett eller flera barn eller Ät sin partner.
Flytt
Den överlÀgset största fördelen med en ISK enligt mig Àr att den gÄr att flytta i sin helhet till en annan bank vilket inte gÄr med en KF. För en flytt har banken rÀtt att ta en avgift per vÀrdepapper sÄ det kan kosta en liten slant förstÄs.
För KF sÄ fÄr man teckna ny försÀkring hos det nya bolaget och sedan avsluta den gamla via ett sÄ kallat helÄterköp dÀr alla vÀrdepapper sÀlj och vÀrdet betalas ut. Detta kostar courtage om det inte gÀller vanliga fonder samt extra schablonskatt dÄ insÀttningen i den nya försÀkringen beskattas.
RöstrÀtt, Àgande och kapitalskydd
I en ISK sÄ Àger man sjÀlv alla vÀrdepapper, har röstrÀtt samt samma skydd som för en vanlig depÄ i hÀndelse av obestÄnd hos banken, dvs insÀttningsgaranti för likvida medel samt investerarskydd.
För en KF Àr det försÀkringsbolaget som stÄr som Àgare för alla vÀrdepapper vilket medför att du som sparare inte har nÄgot formellt inflytande via innehaven pÄ försÀkringen. I hÀndelse av försÀkringsbolagets obestÄnd sÄ borde försÀkringstagarna vara skyddade dÄ det finns solvensregler och annat som gör det svÄrare för bolaget att fuska eller förskingra pengarna men pÄ pappret Àr skyddet nÄgot sÀmre jÀmfört med ISK.
För att fÄ Àga/teckna en ISK mÄste man vara bosatt i Sverige pga regler. Om man flyttar utomlands Àndras kontot till en vanlig depÄ istÀllet
*).
KF tycks inte ha denna begrÀnsning undantaget USA
*).
*) https://www.avanza.se/kundservice/kundservice/fragor-svar/konto-avtal/Utomlandsbosatt.html
Riskavgift
En KF har alltid ett Äterbetalningsskydd pÄ minst 101% av vÀrdet för att det ska klassas som en försÀkring. För delen utöver 100% skydd sÄ betalar man en riskavgift som debiteras mÄnadsvis. Avgiftens storlek beror framför allt pÄ den försÀkrades Älder, utöver vÀrdet men Àr oftast bara nÄgra ören till en början som det handlar om.
Slutsats?
Som nÀmnts sÄ beror pÄ sammanhanget om man ska vÀlja ISK eller KF.
Vill man ha ett enkelt och flexibelt lÄngsiktigt sparande sÄ Àr ISK nog bÀst lÀmpad för det. Om man har bolÄn hos en storbank sÄ kan man sÀkert fÄ lite extra rabatt om man sparar i en ISK hos banken vilket det kan vara vÀrt en del.
Gillar man utlÀndska utdelningsaktier som exempelvis de amerikanska sÄ Àr KF det bÀsta valet dÄ man fÄr tillbaka hela kÀllskatten vilket kommer att göra stor skillnad pÄ sikt för resultatutvecklingen.
För den som sparar öronmÀrkt till pensionen sÄ finns en fördel i KF att man kan vÀlja att fÄ periodiska utbetalningar per automatik vilket kan vara smidigt.
Sparar man Ät barn sÄ tycker jag att KF i ditt namn med barnet som förmÄnstagare Àr en bra lösning dÄ det inte blir nÄgot krÄngel med deklaration och pengarna Àr öronmÀrkta Ät barnet i hÀndelse av din död.
Har jag missat nÄgot viktigt?
Vad vÀljer du?